Prinsessan Sofia

jag är seg och dålig på det här. men det är mest för att det just nu inte händer så väldans mkt i mitt liv.
jag har mest ångest och är nervös och tvivlar på mig själv.

ni förstår om ca 1 vecka, eller alldeles precis en vecka, är jag väldigt nyvaken och väldigt spyfärdig. nästa fredag består av;
- vakna (om jag öht kan somna)
- dressa mig fint och värdigt för ett besök i kyrkohuset, sablarns, jag gillart inte
- gå på mingel med lärare och klassvänner (vänner kanske är fel ord) snittar och cider, hurra hurra
- i samlat led bege oss till kyrkis där mina fina familj och mina kära vänner befinner sig
- sjunga psalmer, lyssna på prellen och sånna saker
- TA EMOT MIN SSK-BROSCH
- hem och mingla, bjuda på mat och nå ångesttoppen

herre min jävla GUD, jag tar examen om en vecka, börjar jobba om tio dagar, sen är det kört. ekorrhjulet här kommer jag.

4 veckors semester, jobb året runt, ensam, värdelös och miserabel.

JAG VILL FÖR FAN INTE!! tänk om jag har valt fel, tänk om jag inte kan, eller jag vet att jag inte kan, det är massa saker jag inte kan. kommer för fan inte ens ihåg hjärnans alla delar och ska börja jobba på en neurokirurgavd. smart Sofia Linnéa väldigt smart. här kommer Guds straff till dig bara för att du säger att han inte finns.

JAG MÅR DÅLIGT.
(så nu vet ni orsaken till bloggtorkan, jag återkommer om några veckor när jag antagligen lyckats tagit livet av min första patient och blir av med legitiomationen innan jag hunnit betala och fått den)